Summering

Mycket har onekligen handlat om kartor under 2017! Jag har läst om kartor, skrivit om kartor, pratat om kartor, ritat kartor, förundrats av kartor och följt kartor. Tur då att så gott som alla mina vänner delar lite av mitt intresse för kartor, annars hade jag nog tappat några under året. Jag menar, man blir ju så lätt fast i sitt ämne och gärna drar en och annan karthistoria.

Precis innan jul kom Handbok för kartläsare med på DNs bästa-lista där Lotta Olsson valde årets bästa barn och ungdomsböcker. Det kändes stort och mycket hedrande! Ett erkännande att ta med in på det nya året.

Men det var inte bara DN som skrev om Handbok för molnskådare, nej även Östersundsposten.

Jag befinner mig alltjämt uppe bland molnen och håller i mina molnskådarkurser. På Prins Eugens Waldemarsudde kommer mina kurser att från och med i vår erbjudas som skolprogram. I maj och juni är redan 12 klasser bokade. Det är hur kul som helst! Har du en klass som du tror skulle vara intresserade? Läs mer här:

https://www.waldemarsudde.se/skola/skolprogram-forskolan-arskurs-6/molnskada-pa-waldemarsudde/

Två molnskådarkurser ute i landet är bokade, 18 mars i Umeå och 11 juli i Östersund. Mer om det längre fram.

 

Annons

På radion

Idag var jag med i P4 Jämtlands morgonradio. Det var pirrigt minsann! Här är länken till programmet, där jag också avslöjar vad jag jobbar med nu :)

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/964735?programid=3364

Spola fram till 2 timmar och 20 minuter in i programmet, för då kommer jag in och pratar i ca 8 minuter.

Bilden är ett foto ur bokens allra sista sida, den som sitter mot pärmen. Där klämmer jag in ännu mer fakta om kartor. För jag hade ju så mycket att berätta!

Den är här!

Äntligen! Så pirrigt att se hur den blev i tryck! Den kom redan förra helgen, till Bokmässan i Göteborg – men jag var inte där och det har varit mycket spänt att få se den själv!

Här kan ni se ett smakprov när jag bläddrar:

 

Den viktiga BTJ-recension har också kommit! Man får inte publicera hela recensionen av upphovsrättsliga skäl, så här kommer två citat ”Detta är mera en historie – eller faktabok om allt som gäller kartor – alla slags kartor. Det är ett alldeles speciellt grepp, verkligen riktigt roligt och nog så intressant!” och ”Linnéa Krylén, som också illustrerat, ramar in sina siduppslag och faktarutor återigen mycket enkelt men vackert.” ur BTJ-häftet nr 22 av lektör Maria Wolff Gripfelt.

Mycket fint.

Och skriv upp den 28 oktober kl.13! Då kommer jag till Bokslukaren – böcker & bakverk för barn och berättar nästan allt jag lärt mig om kartor. Det vore kul om ni kom!

Provtryck

Provtryck på köksgolv, en trevlig syn! Godkänt och klart. I slutet av september kommer den ut, kanske i början av oktober. Det är kö på tryckeriet, så man kan inte säga säkert. Men nu är det verkligen mycket nära!

 

 

Inspirationsresa till Lofoten

I maj ansökte jag om ett resestipendium från Åke och Vera Holmbergs stipendiefond. Från självaste Ture Sventon alltså. I instruktionen om hur man söker stipendiet rekommenderas att man hör av sig till det konstnärshem man vill bo på och frågar om det finns plats. Så jag hörde av mig till Kunstnerhuset på Lofoten. Där fick jag strax veta att hela sommaren och en bit in på hösten var fullbokad, men en liten vecka i juni fanns ledig. Nämligen den 12-19 juni.

Jag bokade den direkt.

Det fick bära eller brista, jag ville så gärna till Lofoten och genomföra den skrivarresa som jag ansökt om. När jag kom hem fick jag ett brev på posten från Författarförbundet. Jag hade beviljats stipendium!

Här kommer en reseberättelse i bilder! Jag hoppas att ni blir riktigt sugna på att göra en egen resa! Här är Kunstnerhusets webbplats: http://www.kunstnerhuset-lofoten.no/ och här listar Författarförbundet gästhem i Norden: http://www.forfattarforbundet.se/boende/gasthem-i-norden/

Lite om min resa!

Kl.04.00 hämtar taxin mig hemma i Bandhagen och efter en mellanlandning i Oslo anländer jag till Narvik klockan 10.15. Fyrtiofem minuter senare tar jag plats längst fram på Lofotsxpressen. Till Svolvær tar det nästan tre timmar med buss, men det gör absolut ingenting. Bussturen är inte som någon annan. Den här måndagen är det ett alldeles strålande väder och hela bussresan blir en naturfilm i absolut bästa HD. Efter varje krök blir det vackrare och vackrare tills hela jag fylls av skratt. Jag finner mig själv sitta och skaka på huvudet. Att Lofoten skulle bjuda på en otrolig miljö är jag förberedd på, men att den kan glittra så! Det behöver man se för att riktigt förstå och när man ser det vet man ändå inte om det är sant.

Lofotenxpress, precis när vi lämnat Narviks Lufthavn.

Utanför fönstret blixtrar den ena vykortsbilden efter den andra.

Med mig på Kunstnerhuset bor två norska damer, tre danska damer, en tysk dam och i slutet av veckan kommer två unga norska konstnärer. Vi gör allt för att förstå varandra och det går mycket bra, även om danskan är svår och min tyska ligger långt, långt bak i tiden. Huset är fint! Överraskande fint. Vi har det otroligt trevligt allesammans. På morgonen berättar vi vad vi ska göra, så att vi vet var vi ska börja leta efter varandra om någon inte kommer hem. Norskt fjällvett alltså. Och dansk hygge.

  

Där uppe på höjden ligger det röda Kunstnerhuset, med det vita taket. Man går över en bro i utkanten av stadens centrum. Den är hög och bjuder på en fantastisk utsikt. Svinøya heter ön som Kunstnerhuset ligger på

Det här är Kunstnerhuset från baksidan. Mitt fönster är längst ner till höger

Utsikten från mitt rum, nummer 4. Helt sagolikt. Vid fönstret finns ett skrivbord och där skriver jag på kvällarna och när det är dåligt väder. Eftersom det är midnattssol är det svårt att gå och lägga sig. Och sen finns ju allt vackert man vill se.

Ankomstkvällen går jag längst ut på Svinøya. Ön slutar med en pil där Fiskekona står. Det är en staty av en fiskarhustru som vinkar och hälsar sin sjöman hem. Vacker staty på en dramatisk plats.

Allrummet. Kunstnerhuset har ett mycket bra kök, med alldeles nya verktyg och allt rent och fint. Runt husets baksida går ett trädäck och där finns en liten upphöjd altan. Där kan man äta sin frukost med en mycket fin utsikt. På husets övervåning finns två stora ateljéer. Med utsikt och ljusinsläpp från alla håll. 

Jag börjar med en topptur upp till Tuva på tisdag förmiddag. Det här är utsikten en bit upp längs stigen. Det är brant vill jag lova. Och sjöarna ligger i olika etapper ner mot havet. I storleksordningen: damm, insjö, sjö, hav.

Belöningen är god där uppe. Både fikat jag har med mig och utsikten.

Med mig har jag mitt block och målar akvarell med fjällvatten – på 477 m över havet. Inte så dumt. Jag har också med mig min lilla anteckningsbok som jag fyller med iakttagelser och idéer som kommer upp.

Där går det två killar från Schweiz. Dem mötte jag uppe på toppen och här hjälper de till med perspektivet. Annars är det lätt att tro att de stora snöpartierna är en liten snöfläck…

De två norska damerna har bil och en av dem, Elin, kommer från Svolvær och hon och Gunn tar med mig på en tur runt flera öar. Berättar massor. Visar kyrkor och vackra vyer. De vet att jag gärna vill se en strand och visar mig flera. Vi åker bland annat till Hov, en magisk plats! Där ligger havet öppet hela vägen till Grönland. Ett avstånd svårt att få grepp om. Där finns en offerplats och när klockan är tolv lägger sig midnattssolen precis rätt i en klippformation. På Lofotens sida ut mot havet, där Hov ligger, finns det stora frodiga ängar, fulla av smörblommor som lyser mot det blå havet. På den sidan Svolvær ligger går bergen rakt ner i havet. Där är det mer av en skärgårdsmiljö, med små hus på klippöar. Svolvær är Lofotens största stad, där finns allt man behöver, gatorna är smala, nybyggt blandas med gamla trävillor. Pittoreskt så att det tåras i ögonen.      

Så här åkte jag, Gunn och Elin. Först åkte vi den röda rundan, sen åt vi pizza i Svolvær centrum och sedan tog vi den gröna runda. Prickarna på kartan visar var vi gjorde lite större stopp, för stannade till gjorde vi många fler gånger.

Elin går på landsvägen som vi kör under den röda rundan. Så vackert.

Ett sådant landskap!

Stranden! Det är svårt att se hur stora perspektiven egentligen är. Där på andra sidan går en fullstor kraftledning. Om ni klickar på bilden kan ni zooma in. Då är det lite lättare att få grepp om vidderna. Fast dem får man nästan inte tag på i verkligheten så det är oerhört svårt på bild. 

Det är tisdag. Betänk detta. En vanlig tisdag kan se olika ut minsann.

Längst ute på Gimsøya ligger Hov. Där finns en gammal offerplats. När klockan är 12 lägger sig midnattssolen i skrevan i klippan. Och till höger ligger en golfbana. Kontrasterna.

 

Jag på stranden vid Hov, det är så kallt i vattnet. Iskallt. Inte vanligt iskallt, utan verkligen iskallt. Som om det strax ska frysa.

…

Jag och de tre danska damerna åker med buss till Henningsvær när det blir dåligt väder. Vi går på konstmuseumet Lofotens Hus och ser bland annat Karl Erik Harr och andra stora Lofotsmålare. En annan dag återvänder jag med de två unga norska konstnärerna, Phillipp och Lillian. De är inbjudna att ha en utställning i Svolvær nästa år och känner många av de lokala konstnärerna. Vi hälsar på i glasblåseriet, fikar på ljusstöperiet och går på en utställning på Kivifabriken. Ett modernt konstgalleri. Sedan åker vi till Kapelvåg, en by i mellan Svolvær och Henningsvær. Där är det vernissage på Galleri lille Kapelvåg och vi deltar. En annan ruggig dag går jag på biblioteket i Svolvær och hittar en diktsamling av Synne Lea med illustrationer av Stian Hole. Ingen av bokhandlarna i staden har den hemma, så den får jag beställa när jag kommer hem. Den är nämligen mycket inspirerande.

Lofotens Hus, ett fint traditionellt konstmuseum.

Kaviarfabriken, är precis vad det låter – en gammal kaviarfabrik. Nu har det rustas upp till ett mycket modernt konstgalleri. Mycket bra utställning. Med fin utsikt!

Henningsvær

Från glasblåseriets butik.

Mycket gott på Ljusstöperiet. Inte bara fika utan även en verkstadsdel.

…

Jag går på tre toppturer. Till Tuva, Nøkksætra och Kongstindan. Alla tre i anslutning till Svolvær. Med mig har jag mina två block. Ett för dagboksanteckningar, skisser och akvarell och ett för idéer och iakttagelser.

Nøkksætra, bilden är tagen från toppen Tuva ut över Övre Svolværvatnet. Om man zoomar in ser man den lilla stugan. 

Vägen upp till Nøkksætra går förbi två stora insjöar. Detta är den första Nedre Svolværvatnet. Högst upp till höger ligger Tuva bland molnen.

Börjar gå bland vattenfall, forsar och ett grönt sommarfjäll.

Men uppe på Nøkksætra är det vinter, men vackert och så där stort som det är i Nordnorge, så att det nästan inte går att ta in.

Jag, mitt i det vidunderliga.

Jag på väg upp till Kongstindan. Jag har markerat i rött hur vägen gick upp till Tuva.

Det finns flera toppar uppe vid Kongstindan. Jag gick bara till den första, men min högsta för veckan 552 m öh.

…

 

Svolvær

Svolværs småbåtshamn.

Mörkare än så här blir det inte. Midnattssolen gör att det knappt blir skymning. Den gör något med ljuset, men det blir aldrig mörkt.

Gatan man passerar till Kunstnerhuset har vackra små hus.

Torrfisk torkas det överallt. Människor torkar till och med på sina altaner och balkonger. Oftast hänger de på sådana här ställningar.  

 

Resan till Lofoten blir precis som jag vill och lite till. Jag får mer ro än jag hoppats på och flera nya vänner. Tusen tack till Åke och Vera Holmbergs stipendiefond för att jag beviljades detta stipendium, det betyder jättemycket för mig och mitt skapande.

http://www.forfattarforbundet.se/stipendier/ake-och-vera-holmbergs-stipendiefond/

Om ni är nyfikna på Phillip och Lillian finns deras webbadresser här:

http://www.nnks.no/kunstnere/philipp-spillmann/

http://www.lilliantorlen.no/

Besöksmål:

Galleri lilla Kapelvåg: http://www.lillekabelvaag.no/Utstilling.html

Kaviarfabriken: http://www.kaviarfactory.com/about/

Lofotens Hus: http://www.galleri-lofoten.no/nb/

 

Litteralund

I förra veckan var jag nere i Lund och deltog i Litteralund. En barnlitteraturkonferens för alla oss som tänker, känner och jobbar med barnlitteratur. Jag hade ett panelsamtal med Lena Sjöberg, Bengt-Erik Engholm och Martin Emtenäs om vad som döljer sig bakom en faktabok. Det var så kul! Så trevligt och mycket, mycket givande. Vi samtalade mer än bara på scenen och jag fick med mig massor av mina betydligt mer erfarna kollegor. Vilken ynnest att få vara mitt i detta.

Detta utklipp kommer från Sydsvenskan och visar en bild strax innan vårt samtal börjar. Här kan du läsa hela artikeln: http://www.sydsvenskan.se/2017-04-27/verklighetsflykt-normkritik-och-laslust-i-fokus

Här är litteralunds webbplats där ni kan läsa mer: http://www.litteralund.se/

Omslaget

Detta blir omslaget till min bok om kartor! Kommer i höst, så än är det en bit kvar, men det känns alltid lite mer verkligt när det finns ett omslag! Här vill jag fånga den äventyrliga känslan som jag gillar allra mest med kartor!

God jul och gott nytt år!

Jag vill önska alla läsare en god jul och ett gott nytt år!

Vilket år det varit. Handbok för molnskådare har hjälpt mig till nya höjder. Inte kunde jag tro att jag skulle vara med i nyhetsmorgon, inte heller i panelsamtal med Pär Holmgren – som filmades av UR, inte hålla molnskådarkurser på Junibacken, eller vara huvudbok i Barnens bokklubb. Inte kan man i förväg ana att man skulle kunna hjälpa åskrädda, göra så föräldrar minns sina barndoms molnskådningar eller bli tipsad som sommarens bästa läsning. Bli intervjuad av en segelflygtidning, eller prata i radio, eller vara med som förslag till årets bästa böcker. Vilket år det varit.

År 2015 kommer jag minnas som Molnets år och jag ser redan nu fler moln på himlen inför 2016!

I vår kommer jag tillexempel att hålla i molnskådarkurser på drömplatsen Waldermarsudde och jag vet redan nu att boken kommer att översättas till ryska! Vilken grej.

Efter nyår har jag ett möte med min redaktör – förlaget har nämligen antagit min nya faktaboksidé! Det ska bli mycket kul att böja gräva i ett nytt ämne. Jag säger inte vad det är ännu, jag vill att idén ska gro i mig själv ett tag innan jag berättar. Så är det alltid.

Hoppas att vi ses på det nya året!

Håll blicken i skyn / Linnéa

 

 

Bildauktion Jämtland

Jag är medlem i illustratörcentrum (även författarcentrum) och för en tid sedan gick illustratörcentrum ut med en förfrågan om att delta i en bildauktion. Det har jag aldrig deltagit i förut och det lockade extra att den kommer att hållas i min hemstad Östersund. Så här skriver man i beskrivningen av auktionen:

”Torsdag den 1 oktober gör Illustratörcentrum och galleri Tullgatan 6 i Östersund gemensam sak och arrangerar en bildauktion med konstverk av illustratörer, grafiker och konstnärer från hela Sverige. I samband med auktionen släpps också Illustratörcentrums prisvinnande katalog Swedish Illustrators & Graphic Designers 2016, med omslagsillustration av Kristian Ingers och grafisk form av Lisa Zachrisson.”

Jag deltar med ett original i akvarell och färgpennor. Det är en liten tavla och motivet har jag döpt till Ingrid tar en paus. Flickan har plockat hjortron och alla som gjort det vet hur varmt det kan bli på en myr i stövlar. Då är det mycket skönt att ta en paus och sticka ner fötterna i en kall bäck.

Det går bra att lägga ett förhandsbud på konsten i auktionen och här kan du läsa mer om vilka som är med, hur det går till och se alla konstverken:

http://www.bildauktionjamtland.se/konstverken

Skärmflygare

Mot den här bakgrunden blev jag i tisdags intervjuad av Skärmflygarnas medlemstidning. De är avancerade molnskådare minsann! Vilken sport! Jag lärde mig att moln luktar lite fränt och att den dagens Cirrusmoln inte är de bästa molnen för en skärmflygare. Jag hade tänkt att ha med ett kapitel om människor som använder sig av moln eller som stöter på moln i sin vardag. Där passade skärmflygarna in. Men, det var ett tufft jobb att välja ut vad som skulle vara med och den sidan ströks.

Vad svårt det är med ett ämne som bara växer! (Det gör ju alla ämnen när man fortsätter att vara nyfiken) Jag tröstar mig med att jag kan berätta om nya upptäckter när jag håller mina molnskådarkurser eller föreläser.

Molnskådning i nyhetsmorgon!

I morse hämtade en taxi mig klockan 08.00 och körde mig till tv4-huset. Väl där fick jag smink och håret fixat. Jag fick gå upp i kontrollrummet och titta på de molnbilder som valts ut åt mig. Mycket skärmar, mycket knappar. Det kändes som om jag var på ett trevligt studiebesök. Jag var lugn i väntrummet innan. Drack lite juice. Väntade på min tur. Fick en mick. Putsade mina glasögon. Sneglade på de kända ansiktena som passerade. Blev insläppt och placerad på fuskgräsmattan och picknickfilten. Småpratade med Magdalena Ribbing. Enligt vett och etikett, hoppas jag. Allt kändes helt under kontroll tills kamerorna vändes mot oss. Alla kameror. Den på kranen, den på rälsen, de som studiomännen styrde. Och programledarna kom gående mot oss. Då gick det en våg genom hela kroppen, en rusning, något från urmänniskans reaktionsförråd. En skräck. Bättre fly än illa fäkta! Men jag satt kvar. Kinderna ryckte. Jag kunde inte le.

Som tur var började de med Magdalena Ribbing. Undertiden hon pratade minskade det där som rusade. Det lugnade sig. Precis lagom till att det var min tur. Jag hann tänka att jag nog skulle klara det i alla fall. Jag svarade och klarade det.

Efteråt fick jag champagne och äta av tv-kockens picknickmat. För det är ju Internationella picknickdagen idag. Jag dröjde mig kvar och minglade. Så såg det nog i alla fall ut. Jag var i själva verket förstelnad. Lite tagen. Lite lättad.

Sen fick jag åka taxi vart jag ville. Så jag åkte till Bokslukaren på Mariatorget. För jag jobbar ju där och skulle börja min tjänst kl.13.00. Det kändes magisktlyxigt och det sa jag till taxichauffören som log åt mig. Jag tror han förstod att jag var en liten författare som just varit med om nått stort.

Här är klippet:

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/bli-molnsk%C3%A5dare-i-sommar-3186732

 

Muminstugan

Barnen från förskolorna Baltazar, Snöripan och Muminstugan i Långbro ställde i förra veckan ut resultatet av sitt arbete kring böckerna: Bus & Frö på varsin ö, Maria Nilsson Thore, Solägget, Elsa Beskow, Det underbara trädet, Ulf Lövgren, Astons stenar, Lotta Geffenblad,Grodan har tråkigt, Max Velthuijs och Frejas plats, Linnéa Krylén (Vilket fint sällskap jag har)

Jag får en inbjudan att se utställningen och det kan jag ju bara inte missa. Så jag tar tåget tvärs över staden till Älvsjös Medborgarkontor. Där möts jag av en färgglad och sprudlande utställning. Här har barnen och deras pedagoger varit mycket, mycket drivande och intresserade! Så fantastiskt roligt att se!

Det är svårt att beskriva känslan att se sin egen bok liksom klara sig själv och så bra dessutom. Att den kan knytas till läroplanen – bra en sån sak! Möjligen kan känslan liknas med att se sitt barn på en första gymnastikavslutning och förundras över hur bra den lilla människan klarar sig i en grupp och i ett framträdande. Barnen på Muminstugans avdelning Stinky har jobbat med Frejas plats sedan oktober förra året. De har samtalat kring bilderna, de har fått en egen hemlig plats i förskolans lilla skog, de har tagit hand om katten (som de med demokratiskt omröstning döpt till Katt) och de har byggt en låda till katten. De har jobbat med kompost och is. De har läst boken för varandra. De har jobbat i flera, flera led och samarbetat.

Pedagogerna upptäckte tidigt barnens intresse för katten och valde att lägga upp projektet kring den. Barnen får ett brev från Freja:

Projektstart:

Syfte:

Uppstart och läxa:

Ett barns tankar om bilden (ber om ursäkt för bildkvalitén)

En överblick över utställningen, som hade många fina bilder på barnen i projektets olika delar, samt mycket intressanta anteckningar av barnens tankar och idéer.

Jag känner hopp för mänskligheten när det finns pedagoger som är så bra på sitt jobb, som brinner och som ger barnen en kreativ förskola! Här ser ni Frida som guidade mig genom utställningen och som är en av pedagogerna på avdelningen Stinky. Hon står framför kattlådan som barnen byggt. Missa inte det underbara trädet i bakgrunden! Ett fantastiskt jobb en annan barngrupp gjort av Ulf Lövgrens bok med samma namn.

 

Moln och klimatforskning på Stockholms universitet

 

Stockholms universitet och Naturvetenskapliga fakulteten bjuder in till en öppen föreläsning om moln och klimatforskning på Stockholms universitet, imorgon den 27 maj 2015.

https://linneakrylenillustrationer.wordpress.com/?p=1337&preview=true

Jag har packat den stora röda väskan på hjul full med böcker och pins. Jag ska nämligen presentera min bok efter föreläsningen! För ca 300 erfarna molnskådare och gedigna faktagranskare. Ojoj, det blir nervöst och mycket spännande!

Boksläpp med ett litet molnkalas!

Igår hade jag och förlaget ett mycket fint boksläpp i finaste bokhandeln, Bokslukaren på Mariatorget i Stockholm! Det serverades sedvanligt snittar, men också paraplydrink. Allt pryddes i molntema! Många vita ballonger i taket, moln på tandpetarna och på sugröret. Jag har suttit och klippt moln till allt. Vi gjorde också de himmelsblå tallrikarna lite extra fina med ett vitt Cumulus på kanten. På Bokslukaren trivs jag mycket bra och det kändes mycket fint att få ha festen där! Boken togs emot varmt och intresserat! Det känns tryggt nu när den ska ut och klara sig själv.

Ni som har långt till Bokslukaren kan så klart köpa boken i er lokala bokhandel, gör gärna det! Annars finns den i nätbokhandeln. Som här tillexempel:

https://www.adlibris.com/se/bok/handbok-for-molnskadare-en-faktabok-om-vad-som-ror-sig-pa-himlen-9789172997271

eller

http://www.bokus.com/bok/9789172997271/handbok-for-molnskadare-en-faktabok-om-vad-som-ror-sig-pa-himlen/

Glädjeträd på Bokspindeln

Efter 10 år som älskad och prisad barnbokhandel i Vasastan lägger Bokspindeln ned sin verksamhet som regelrätt bokhandel och övergår allt mer att arbeta läsfrämjande i andra kanaler. Samtidigt firar Alvina förlag 5 fina bokår.

I förra veckan arrangerades därför tillsammans med Alvina förlag en totalfest, för att fira allt det nya som ska spinnas i Bokspindelnätet och alla fina böcker som har och ska ges ut på Alvina förlag.

Vad är bättre än en totalfest där man firar allt? tänkte Nina, Helena och Kristina. Där festdeltagarna får ta med en egen anledning att fira!

Jag fick uppdraget att skapa en glad och spirande inbjudan, samt ett träd på bokhandelns tomma vägg. Det skulle bli ett glädjeträd där gästerna kunde klistra och pyssla sin egen anledning att fira. I toppen satte jag en kvittrande fågel.

I slutet av festen hade trädet växt sig så levande och lyckligt, att vi alla tappade hakan. Så mycket kreativitet och så många anledningar att fira!

Läs mer om Alvina förlag på http://www.alvinaforlag.se/start/index.shtml

 

Nyhet: En liten återförsäljare.

Nu finns min bok till försäljning på Bykontoret i Lit.
Alltså mitt i byn Lit, utanför Östersund, som jag är uppväxt i.
Så tillsammans med de små och stora bokhandlarna, på nätet eller på riktigt, finns den alltså att köpa även där.

Hitta dit?

http://www.hitta.se/karta?ref=start#var=Lit&from=1&pageCount=20&sm=3&rlm=1&center=7023387:1452060&vad=Bykontoret&type=map&zl=12&bounds=7022869:1451049,7023906:1453070

Inspirera på universitetet

I morgon föreläser jag för barnkulturstudenter på Stockholms universitet. Jag och tre andra gamla studenter ska inspirera och visa prov på vad man kan göra med sin utbildning i Barnkultur. Jag gjorde samma sak förra året och tyckte att det var mycket givande. Det är nyttigt att förbereda en presentation om vad som har gjort att man är där man är. Det är spännande att sitta med en del av sitt eget facit. Då kan jag tänka: japp, jag valde rätt kurs. Det var precis vad jag behövde som språngbräda. För grunden i mitt kontaktnät, både professionellt och privat. För inspirationen och för introduktionen, som inte någon i min närhet hade kunnat ge mig. Sprillans ny i en stor stad. Sprillans ny i en ny värld.

 

Freja som docka

I vår soffa står en liten Freja med stövlarna på. Hon är nämligen redan redo att gå till Bokspindeln på lördag. Det är min mamma som sytt så att fingrarna glött för att få henne klar till min nästa sagostund.

– Tur att det var halvdag innan Allahelgona och att det var så dåligt väder, så att jag kunde sy hela helgen, sa mamma och postade paketet på måndagen.

Det var för ungefär två veckor sedan jag fick idén att ha med mig Freja som en docka till mina sagostunder. Det finns en del som har med sig sina figurer och det ger en extra dimension i berättandet tycker jag. Så jag ringde mamma.

– Du, de där dockorna som vi hade när vi var små, med garnhår, tror du inte att en sån docka skulle passa perfekt som Freja, för mig att ha med på sagostunder? sa jag.

– En waldorfdocka, ja! Köp tyg du och rita upp hur du vill att kläderna ska se ut, sen har jag ju boken att titta i. Det blir ett roligt projekt! Jag beställer materialet till kroppen, det är ju ull, vet du, sa mamma.

Jag hämtade paketet på posten och blev så nöjd som jag visste att jag skulle bli.

Välkomna att träffa Freja på Bokspindeln kl. 13.30 om ni har vägarna förbi. Det är tioårskalas och det händer fler grejer. Nu hänger dessutom min utställning på plats i fönstret.

Bibliotekspremiär!

Igår hade jag och Freja bibliotekspremiär! Det gick toppen. Ett varmt välkomnande från bibliotekarien Liisa och sedan gick det som en dans.

En liten grupp besökare kom med stort och uppriktigt intresse för historien och för mitt arbete. Två böcker fick Melina från Opal sälja och jag signera.

För första gången fick jag se bokens biblioteksband. En positiv överraskning! Det passade mycket bra med den röda tygryggen. Den smälter in som om det var meningen.

Evenemanget håller vad de lovar; det blev bok, bild och mys på barnbibblan!

Medborgarplatsens bibliotek

Varmt välkomna på lördag om ni har vägarna förbi Medborgarplatsen! Det blir sagostund och bokprat. Freja och jag besöker vårt andra stopp på turnén och tror på en lika trevlig lördag som den förra i Göteborg!

Förberedelser

Just nu förbereder jag mig inför starten på Frejas turné. Jag ramar in bilder ur boken och fixar sådant som behövs. Starten blir på lördag då jag läser min bok och visar utställningen på Bokskåpet i Göteborg.

http://www.bokskapet.se/

Varmt välkomna! Under fliken ”på gång” kan du läsa turnéplanen, kanske kan du komma till någon av hållplatserna?

 

Rådhusets Julkalender

Jag har under en tid arbetat med den bild som blir nummer 7 i Rådhusets Julkalender 2013. Har skrivit ett inlägg om projektet tidigare, det handlar alltså om den årliga adventskalender som utspelar sig i Örebros vackra rådhusfönster. Jag och 23 andra aktuella barnboksillustratörer har fått ett varsitt datum att skapa ett konstverk på temat ”Tänk om”. http://radhusetsjulkalender.se/konstnarer.php

Skaparprocessen har varit som den allt som oftast är, en pendling mellan hopp och förtvivlan. Fast vid det här laget känner jag mig själv. När det känns utsiktslöst, då jag tycker att färgerna är slut, papperet platt och figurerna skelögda, då tar jag en paus. Går och borstar tänderna, tar ett varv runt bokhyllan och kokar en kopp te. Lugnar mig med att prestationskravet är ett lock som jag kan lyfta av när jag vill. Om jag bara jobbar lite till så känns det bättre. Det behövs ofta bara en enda linje för att hoppet skall komma åter. Jag vet aldrig vad det beror på eller vilket streck som blir avgörande. Jag vet bara att tålamodet måste finnas så att strecket har en chans att komma.

Nu är jag redo att skicka in.

Här kan ni lyssna på ett radioinslag om rådhuskalendern från P4 Örebro, där projektledaren Ove Lundqvist beskriver arbetet med att ta fram kalendern. 01.30 minuter in i programmet säger han att det är extra spännande att de i år har med en debutant. Det är mig han menar. Kul!

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=507&grupp=19117&artikel=5643900

Bokmässan i Göteborg

Det är dags för den stora bokmässan i Göteborg. Jag kommer att intervjuas om min bok i Svenska Tecknares monter, A02:27. Det är tidiga tider som gäller. På torsdag kl.09.15 och fredag 09.45. Ni hinner precis innan de stora seminarieprogrammen börjar! Varmt välkomna förbi och säg hej! Missa inte att gå förbi Opals monter, B09:22, där finns boken att köpa och inte minst, där kan du få en liten söt pin med Freja på!

Intervju i Östersundsposten

Jag har blivit intervjuad i ÖP, Östersundsposten. En mycket fin artikel!
Här finns en länk till webbversionen:  http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.6307092-ytterhogdal-gav-linnea-inspiration.
Fotot kommer från en vän som läste tidningen och skickade ett glatt mms. Dessa små vardagsrapporter är mycket uppmuntrande och härliga, precis som de meddelanden jag titt som tätt får om att en vän hittat min bok den lokala i bokhandeln.

Rådhusets Julkalender

Örebro har ett stort och fint rådhus som, lagom till varje advent, fylls med konst. Fönstren i rådhusets fasad blir kalenderluckor som öppnas varje dag i advent. Förra året bjöd man in 24 av Sveriges ledande barnboksillustratörer att medverka, för att uppmärksamma och sprida vikten av barns läsande.

I år gör man om det och då är jag med. Den 7 december är mitt datum, efter ceremoniellt lottande på Svenska Barnboksinstitutet.

Att det är lång tid till advent och julstämningen är obefintlig har ingen betydelse, det är dags att börja skapa! Materialet är inhandlat och motivet finns i skissblocket – som är under uppsikt och sekretessbelagd. Motivet är nämligen mycket hemligt fram till att min lucka öppnats.

http://radhusetsjulkalender.se/press.php?pressmeddelande=illustratorerna

Maxat för mini

Nu kan det spridas med vinden. Det blir sagostund med Frejas plats på Stockholms kulturfestival, Maxat för mini!

Onsdagen den 14 augusti kommer jag och bokförlaget Opal att finnas på Stockholms kulturfestival och hålla sagostund för de minsta. Det bjuds på saft och bullar. Vi ritar tillsammans och barnen får berätta om sina egna hemliga platser – om de vill, om platserna inte är för hemliga! Sagostunderna kommer att börja kl.: 12.30, 13.30, 14,30 och 15,30. Däremellan kan man komma förbi och säga hej, vi finns i tältet hela dagen.

Varmt välkomna till ett tält där de små barnen kan hitta sin plats på den stora Kulturfestivalen!

Här kommer en länk till evenemanget:

http://kulturfestivalen.stockholm.se/program/details.php?AID=731

Fotograferad

Till höstens debut gäller det att se bra ut. Bästa sättet är att anlita en mycket bra fotograf. Så igår möttes jag och fotografen Mathias Cederholm på Riksdagsbiblioteket och fotade bland de vackra (och färgkodade) böckerna. Viskande smög vi bland hyllorna, balkongerna och spiraltrapporna. Biblioteket var så obeskrivligt stilla och fylld av koncentration. Vacker tystnad mitt i gamla stan.

Fotografiet högst upp kommer att bli mitt officiella porträtt till höstens debut. Vill du veta mer om Mathias Cederholm och hans fotografier, besök hans hemsida: http://mathiascederholm.com/web/

Det är jag som utformat hans logga, ett tidigt uppdrag då han precis startat sin verksamhet.