Ett klipp till

Här kommer ett smakprov till ur Molnboken, som har varit projektets arbetsnamn sedan starten. Jag har jobbat med den här i nära på ett år. Först läst en evinnerlig massa böcker om meteorologi (och försökt lära mig att stava till det krångliga ordet, tillsammans med alla andra krångliga ord…det är en hel del latin) sedan skrivit, tecknat, placerat ut text och bild. Börjat om. Läst lite till. Klurat. Lyssnat på radioprogrammet Cirrus i p1 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=3188 och illustrerat. Börjat om. Molnskådat i konsthistorien och poesin. Förundrats och förbluffats över molnens idéhistoria. Börjat om. Hittat tillbaka igen. Lagt pusselbitarna i färg och form. Snubblat över rysk kärlekspoesi och tänkt ”tänk va, att det finns så mycket moln överallt!”

Det gäller att hitta rytmen. Hitta mönstret. Hitta språket. Hitta tilltalet. Hitta känslan.

Det här klippet som jag presenterar här är en tidig bild. Mycket tidig. Den här bilden har jag återgått till när jag har sökt mig fram. Att boken ska börja med den här bilden har stått klart för mig hela tiden. Han går med så bestämda steg att det inte går att tvivla på att han vet vad han gör. När jag inte vetat vad jag gjort har jag funnit inspiration i den här bilden. Om resten av boken kan gå lika bestämt och stadigt, då är det inga problem – så har jag tänkt och jag hoppas innerligt att det är så.

Annons

Ett klipp

Det här är ett klipp ur faktaboken om moln som jag arbetar på just nu. Jag är inne i slutfasen som innebär mycket redigering, faktagranskande och beslut. Tur att jag har min redaktör Anja, som hjälper mig och som tryggt står på min sida och hejar på. Ibland känns det som jag blivit snöblind och bokstäverna flyter ihop till ingenting, bilderna blir suddiga och helt utan innehåll. Alla känner säkert igen sig. Så här blir det i slutet av ett stort projekt.

Därför är det motiverande och kul att börja släppa ifrån sig arbetet till er som kan bli mina läsare. I små portioner så att det inte blir för omtumlande. När jag gör det blir bilderna lite mer synliga och bokstäverna går bättre att läsa.

Det här klippet kommer från det som jag kallar för bokens tapet. Det som man ser direkt när man öppnar boken, innan all text börjar och som sitter klistrad mot bokens pärm. Tapeten går i blått och har en skissartad stil. Här ser ni kojan som har en central roll som högkvarter för Cloude, som är bokens huvudperson. En tystlåten och betraktande molnskådare.

Kalas på Bokspindeln!

På lördag fyller Vasastans barnbokhandel Bokspindeln 10 år. Det firas med två författarbesök. Jag inleder kalaset med sagostund för de minsta, sedan intervjuas Erika Vallin och bokförlaget B. Wahlströms om skrivande och samarbete. Det blir också vernissage på min utställning som nu kommit hem från Göteborg.

Välkomna kl. 13.30!

(Den uppmärksamme ser att det är jag som utformat affischen.)

Rabarbertårta

Finns det något vackrare än gamla kaffekoppar från en somrig servis? Ni vet de där som smakar smultron bara man ser dem.  Nej, svarar jag, det finns inget vackrare. Åtminstone inte om man vill inspireras till mönster och köksbestyr.

Här bjuder jag på ett recept från förra sommaren. Ett enkelt och snabbt recept på en liten tårta. Eller, jag är osäker på definitionen tårta, jag skulle nog säga att det är en paj. Men, rabarbertårta är ett så vackert ord i skrivstil, så jag behåller det.

Bitarna smälter som en pralin i munnen. Prova!

Jag lämnar dammen och drar till havs.

Människor i min närhet säger så många fina ord och meningar. Inte minst när jag talar med dem i telefonen. Det kan vara vackra ordspråk som kommer från deras hjärtan, som de inte tänker på att de säger. Eller knasiga uttryck som kommer snabbt och utan grammatiska regler. Var gång det kommer något sådant, upplyser jag min vän om att ”det minsann var bra sagt, det skriver jag upp!”  Min sambo skrattar och säger att han vill ha royalty, eftersom jag så ofta springer från bordet för att anteckna det han sagt.

Meningen och inspirationen till denna bild kommer från en mycket kär och nära vän. Vi pratade i telefonen här om dagen. Hon var frustrerad, men utbrast triumferade ”Han kan vara i sin lilla damm, jag åker ut på havet och blir ett sjömonster” – klockrent och direkt ned i min blå skrivbok.

Så efter några dagars undermedvetet filurande kom så bearbetningen och lösningen jag lämnar dammen och drar till havs. Denna illustration, som likt mina senaste, är skapad för att likna ett sagoboksomslag. Rätt som det är, skriver jag historien.

En promenad om natten

Nu är det vår, tänker jag när asfalten är bar och fåglarna kvittrar. Men så kommer jag ut från teatern, tunnelbanan, affären eller arbetet – snö igen!

I min fantasivärld är det alltjämt grönt gräs och vita moln mot en blå himmel, tills det blir kväll vill säga, då saknar träden löv och det blir höst. Som när den här filuren tar en promenad om natten.

 

Frejas plats

Detta blir nog mitt allra gladaste inlägg.

I höst har jag i hemligaste hemlighet arbetat med ett manus till Bokförlaget Opal. Det var efter bokmässan i Göteborg som jag skickade in min bilderboksidé om en liten flicka som heter Freja. Ganska snart fick jag svaret att de tyckte så mycket om manuset och mina illustrationer att de vill ge ut boken lagom till nästa bokmässa. Toppenglad blev jag och arbetade vidare.

Idag har jag varit på ett trevligt första möte i deras fina villa i Bromma och presenterat bokens färdiga illustrationer. Nu återstår skapandet av fler illustrationer och filurande angående omslag, för- och eftersättsblad.

Illustrationen ovan skapade jag som en inledande presentation till mitt inskickade manus. Uppmärksamma läsare känner igen björkskogen och flickan från mitt inlägg den 24 september, då omedveten om vilken historia som dolde sig bakom bilden.

Detta ska bli så fantastiskt kul!

Länk till Opals hemsida: http://www.opal.se/

Sagor och omslag

Igår var jag åter på kontoret efter alla helgbestyr och annat arbete. Inspirerad lyssnande jag till P1 medan händerna och hjärnan jobbade. Klockan 14.03 var det dags för Kulturdokumentären där reportrarna Mia Gerdin och Ulla Strängberg är på jakt efter de isländska sagornas betydelse. Det berättas inlevelsefullt och engagerande om att de 800 år gamla sagorna har betydelse än i dag, för nya författare och för vår gemensamma historia. Jag får upp ögonen för att Nordens hittills största översättarprojekt har pågått i flera år. Det kommer att komma ny-översatta upplagor av de isländska sagorna på svenska, norska och danska.

– Tänk vilket drömuppdrag att få göra omslagen till de upplagorna! skrattar jag lyckligt.
Så i väntan på ett sådant obeskrivbart uppdrag skapade jag idag ett eget omslag. För att uppmuntra mig själv skrev jag dubbeltydigt och finurligt ”sagolika illustrationer” under mitt namn, för att få en så bra start på 2013 som möjligt!

Nedan finns länken till Kulturdokumentären:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/136739?programid=4384